I was out of my mind, I was drifting, I was losing control, imagining people following me in the streets; I was not myself, I didn't know what I was doing; and now suddenly awakening and recalling fragments of memories – I know and remember: I was out of my mind, I was really out of it

meditationen

Meditation ist dieses Licht im Geist, das den Weg zum Handeln erleuchtet; und ohne dieses Licht gibt es keine Liebe.

Krishnamurti, Meditationen (översättning till tyskan Ulrich Hartmann)
________________________

Vardag

 

Vardag igen. Inköpslista. Kryddförrådet behöver uppdateras.
________________________

________________________

meditationen

Meditation ist die Bewegung der Liebe. Sie ist nicht die Liebe des einen oder der vielen. Sie ist wie Wasser, das jeder aus jedem Gefäß trinken kann, ob golden oder irden: sie ist unerschöpflich. Und es geschieht etwas besonderes, was keine Droge oder Selbsthypnose vollbringen kann: Es ist, als ginge der Geist in sich selbst hinein, beginnend an der Oberfläche und immer tiefer eindringend, bis Höhe und Tiefe ihre Bedeutung verloren haben und jede Art von Messung aufhört. In diesem Zustand herrscht vollkommener Frieden – nicht Zufriedenheit als Ergebnis von Befriedigung, sondern ein Frieden, der Ordnung, Schönheit und Kraft hat. Er kann gänzlich zerstört werden, wie man eine Blume zerstören kann, und ist doch gerade wegen seiner Verletzlichkeit unzerstörbar. Diese Meditation kann man von niemandem lernen. Du mußt anfangen, ohne irgend etwas darüber zu wissen, und von Unwissenheit zu Unwissenheit voranschreiten.

Krishnamurti, Meditationen (översättning till tyskan Ulrich Hartmann)
________________________

Vita vykort

Aus der Reihe Weiße Karten: bitte langsam lesen, begründen, weiterschicken
________________________

my way is the highway

Yep. Som en liten vit bil av ljus per autostrada genom tankerymden
________________________

januaripromenad

Jag tar en promenad i januari. Det är kyligt i luften idag.
Jag tänker så här: Allt börjar någonstans och i begynnelsen är en stig
och det är du
och stigen slutar ingenstans
ty den är du
och du sluter dig
och inom dig
leder stigen både bort och hem
som i en sång

Jag går upp på höjden och vidare in bland träden, längs intrampade spår
och ser
att någon har hängt en regnkappa på en gren
där den vilar i väntan på
att den som äger den kommer tillbaka

Vidare så mot bebyggelsen
nedför en slänt
mor ringer
kort samtal följer

På torget sitter Petrusj, min vän
utan dragspel idag och han fryser
"Hej kompis!" Han är alltid trevlig och snäll
Vi delar på en kopp kaffe och byter några ord

Jag går åter hem, uppför slingriga backen
tar ett foto i motljus och ler
Det känns som höst vinter vår
i luften

________________________

Malmö i december

________________________

Företal om förtalet

tala aldrig illa om
de levande, ty de är levande
och är en gång döda

tala aldrig illa om
de döda, ty de är döda
och var en gång levande
________________________

No sleep 'til Gothenborg

For David and the one

Brown winter coat

(so for all it's worth, consider this a draft)


It was late in December,
as I wandered the streets of a ghost town,
with a spirit, with blood and with light –
a halo, a short glimpse of Life

And as it could be, this way or another,
merely a dream, seemed to emerge,
or a world by its own

I was drunk when I met her,
she was sitting there listening,
and I —

considering myself being vivid and warm,
growing deep from within,
and finally speaking, with a voice of my own,
I experienced genuine words of joy

And my partner, my friend, the Poet the Artist,
he needed me just to get back,
to get back home

And I was not alone, we were two
angels, two wizards, two kings
and a third out of nothing appeared, as he joined us along,
and drifting, he sailed to the desert beyond

Our way was a thorn, enigmatic in form,
twisting and turning it all upside down

And I had wings, yes I had wings,
and my friends arms around me –
as we left town

Then later we landed, in a place
full of magical objects of melody, colour
in detail and sense

And as hours passed by,
we drifted away, and words were so silent,
so soft was the music
And Friendship was written in Fire

I finally left, walking back home,
moving in circles and crossing
my invisible footsteps away

I was missing the snow, but struck with the beauty
of a ghost town captured in moments of time,
in this dream we whisper the name we call life

As for the girl whose name I am missing, I have her hat on my pillow,
her scent and a promise –
to meet soon again ...?

I wonder, what makes the turn of events eventually sudden unfold,
and so on,

As the silent wind whispers, caresses my soul
I close my eyes and I know
There's no sleep 'til Gothenborg



 26.12.2015, Malmö
________________________

November i Göteborg

Mr. Rainbau fotograferad på Brogatan 1 av Mr. Soulstore

________________________

Felicias konstverklighet

Pom Pom, Felicia Ekroth-Hammarbäck, 7 år

________________________

... med vinden i håret!

Mamma.
________________________

... i den vackraste av världar

Jag drömde att jag sov och drömde den märkligaste av drömmar; 
 jag drömde att jag drömde en dröm bortom alla drömmar. 

Jag drömde att jag vaknade upp 
... i den vackraste av världar.
________________________

Samspelets symmetri

 

Hur vet man att ett stjärnfall har ägt rum? 

förnimmelsen av något som möjligen har skett; i poetisk mening – 

Hur vet man att en önskan slagit in? 

en vag aning om ett ljus, en förhoppning – en utopisk dröm, en fantasi ...

________________________

Dikt

Ibland hände det att saken
blev som man tänkt sig

Antagligen kan det aldrig förklaras
varför de som klottrar, kletar, knådar
plötsligt känner sig övertygade om
att strecket de drog,
krumeluren de gjorde,
ordet som uppenbarade sig
var det rätta.
En del frestas då tro att ett högre pekfinger
styr våra lekfingrar.
Säkert bedrar de sig.
Det var bara något inne i dem själva
som lade sig till rätta
– som skatan i sin riskoja
en senvinterdag
medan snöflingorna ännu oredigt
virvlar omkring

Werner Aspenström
________________________

Länge

Det var länge sedan jag skrev något.
Skrev något på riktigt.
Det var länge sedan jag formulerade mina tankar och känslor i klara ord. Länge sedan texten fick växa fram, tränga fram och lysa. Det är så mycket jag tänker på, så mycket som finns inom mig ...
Om jag kunde fånga känslan och förmedla den –
inte till andra, till mig själv
Tala till mig själv
och lyssna

Ibland känner jag mig som den ensammaste människan i världen;
men det är inget sorgesamt i det, det är en visshet och någonstans en klarhet –

Visst önskade jag att det fanns någon som kunde lyssna, verkligen lyssna
och förstå!
Inte behöver det väl vara så svårt att förstå?

(Men jag lyssnar, jag finns här – tar hand om mig själv.)

Jag läser. Läser mig tillbaka och jag
ja, jag förstår. Ser det hela klarare, nyktrare – och känslan
ett slags lugn ...

Det lägger sig, jag känner det, det klingar av, tonar bort
som mjuka vågor upplöses

Jag räknar tid och kryssar dagar
läser av tabeller
Det är mitt sätt att överleva –

(När man ingenting kan veta om hur någonting ska bli)

Jag tror på den jag är, tror på strävan, att sträva aldrig stanna av
att lära känna mig själv
att veta
att
trots allt

Det är en styrka och förvissning
en stråle och kärna

En kringgående rörelse;
tassande fotsteg
och en omfamning

*

Jag vilar nu, jag drömmer
ja, du är här nu – det är du
och jag lyssnar till dig också

________________________

...

Det ligger i insinuationens väsen att vid varje ansats till bemötande
diffust dementera förekomsten av sig självt.
________________________

10 år

Måndagen den 17 augusti i år var det 10 år sedan jag startade min blogg Gryningsbåten och skrev mitt första inlägg. Då var det en onsdag, jag hade föresatt mig att skriva ett inlägg om dagen resten av månaden och tog mig an uppgiften med entusiasm. Snart tröttnade jag, men hade ändå för avsikt att skriva minst ett inlägg per månad. Ibland har det tystnat, men jag har förr eller senare återvänt, tagit upp projektet på nytt.

Jag betraktar Gryningsbåten främst som en personlig resa, en utveckling och en minnesdagbok. Bilder bildar tankar, texter, ord.
Jag läser ibland gamla inlägg och minns; jag blickar tillbaka.


Gryningsbåten glider vidare mot horisonten.
________________________