Ibland hände det att saken
blev som man tänkt sig
Antagligen kan det aldrig förklaras
varför de som klottrar, kletar, knådar
plötsligt känner sig övertygade om
att strecket de drog,
krumeluren de gjorde,
ordet som uppenbarade sig
var det rätta.
En del frestas då tro att ett högre pekfinger
styr våra lekfingrar.
Säkert bedrar de sig.
Det var bara något inne i dem själva
som lade sig till rätta
– som skatan i sin riskoja
en senvinterdag
medan snöflingorna ännu oredigt
virvlar omkring
Werner Aspenström
________________________
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar