Djup. Ensamhetens rum

Inuti mig finns ett djup av ensamhet dit ingen annan når.

Det är det absolut privata. Där endast jag kan träda in.

Jag är inte ensam i den här världen; jag känner mig inte ensam.
Jag ser dig i ögonen, du och de andra, alla människorna;
vi skrattar tillsammans.

I mötet med omvärlden, möter jag något; jag ser mig själv.

Jag är inte ensam, men inuti mig finns ett djup av ensamhet. Mina egna rum av bortomspråklig tillvaro, en tankeexistens i avsaknad av innehåll – det målande, det malande, aldrig upphörande; det cykliska.

Ett rum av rent varande och existens. Ett tillfinnande. En kärna.

Dit söker jag mig ibland. Till den plats dit ingen annan når.
________________________

Anteckning (filosofisk tanke i förbifarten), 16/1

Kan jaget jaga sig själv?
________________________

Tankar om ensamheten

Ensamhet är ett ord med många betydelser. Det kan vara ett ord som skrämmer, och det är sant att ensamhet kan vara fruktansvärt. Ingen vill känna sig ensam. För mig är det ändå ett ord som i de flesta avseenden väcker positiva associationer. Jag antar att man väljer själv.
___Jag tror att ensamheten kan vara nödvändig ibland. Jag anser att det är en människas förbannade rättighet att få umgås med, ja vårda sin ensamhet. Det är en rättighet att få ha tillgång till ett privat rum. Endast genom att gå in i ett slutet rum med sig själv och ingen annan kan ett avgörande möte uppstå, en inre dialog, där det man sökt efter visar sig så som det verkligen är. För det är du som finns där. Där inne. Det är du. Du som är jag.
___Varje människa bär med sig sin ensamhet vart hon än går. Man kan nog säga att det är synd om den människa som inte har tillgång till sin ensamhet, den som aldrig kan vila i sig själv. Ensamheten har förmågan att berika, den har potential att låta människan växa. Ensamheten ger tröst, den läker.
___Det är så jag ser på den. Ensamheten, min vän.



För övrigt borde jag ta och möta mig själv igen, snart.
___Tala. Lyssna.
________________________

Att värka en text

Jag skulle behöva skriva nu: en lång, lång och klarsynt text,
som redde ut alla mina känslor och tankar, som fick mig att omformulera allt som händer nu; att se allt i ett klarare ljus,
att förstå; att möta mig själv i mig själv – och försonas, renas,
bli hel igen ...
________________________

13.15

Drömrörelsens ursprung,
det undermedvetnas undervattensströmmar.

Jag sjunker. Jag svävar. Jag andas.

Jag är djupet i mig själv.
________________________

Ytan färdigställd – uppdraget ytfört

Läs om hela processen här.
________________________

Porträtt av konstnären

Konstverket gjordes av Quinten Moody i februari 2006
och är utfört med kolkrita på papper
________________________

Inspiration

Jag tänker på Alexander Calder.
________________________

Världens ljus

Nu föds jag; jag ser världens ljus.
________________________