Andedräkt

Utandningsluften blir till ett rökmoln. Mörkret har sänkt sig över staden. Jag vandrar längs min barndoms gator, allting är förändrat, ingenting är sig likt. Jo, det mesta är ändå så som det en gång var, det har bara antagit ny form, bytt skepnad lite grann. Gäckar och väcker minnet på en och samma gång. Det mesta är sig nog likt trots allt, ränderna går aldrig ur. Dialekten kommer sakta tillbaka. Jag andas norrbottnisk vinterluft. Spegelblank nyfrusen is i Norra hamn. Stadens ljus och tystnad.

Ett kort besök på hemmaplan, snart dags att vända åter. Bort. Hem. Till ett annat slags hem.