ögonen var tröst, i stunderna av tankar, fanns det ändå hopp och | sanden mellan fingrarna, meddelanden som aldrig besvarades, mötena som uteblev | ett anrop och en röst som teg | ett förlorat initiativ och ingenting som öppnade sig | allt förgäves, en ständig lek | rispar ytan med naglarna, krälar mig framåt, går och går och | förlorar i vikt | andningen som blir tyngre, nya tapeter, ödsligheten i sovrummet, en säng på golvet | i alltihop finns ändå hopp | ljuset genom persiennerna, saknaden, tröttheten | jag säger "tomhet", jag skriver några ord | en skugga genom dörren, en hostning i det andra rummet, alldeles intill | fingrar som leker, naglar som rispar | jag saknar någon | finns det ändå hopp | jag lagar mat och serverar den, jag äter ensam, i stunder av tankar, ensam vid ett bord | och ändå finns det hopp
________________________
fredag, mars 18, 2016
torsdag, mars 17, 2016
g:boot re-visited
strangers strangling strings attached | re:boot, rebot, robotized | attentestor, bergued, cinagogycie | dorming attendant ligt light | lightbulb -- bud, gastronome, decitied | beholding shadows participated | not so much | not so frequent | c:boot, friendship, virtual -- belingerent, justify | fire'nd'ship | endorsement, settled by default | proxy in status : none | {..} | 0:0:1.2:0 | defluctuation | the system is broke please repair| re:capture | start | end | null | null | end
________________________
________________________
måndag, mars 14, 2016
söndag, mars 13, 2016
torsdag, februari 04, 2016
lördag, januari 09, 2016
meditationen
Meditation ist dieses Licht im Geist, das den Weg zum Handeln erleuchtet; und ohne dieses Licht gibt es keine Liebe.
Krishnamurti, Meditationen (översättning till tyskan Ulrich Hartmann)
________________________
Krishnamurti, Meditationen (översättning till tyskan Ulrich Hartmann)
________________________
fredag, januari 08, 2016
torsdag, januari 07, 2016
meditationen
Meditation ist die Bewegung der Liebe. Sie ist nicht die Liebe des einen oder der vielen. Sie ist wie Wasser, das jeder aus jedem Gefäß trinken kann, ob golden oder irden: sie ist unerschöpflich. Und es geschieht etwas besonderes, was keine Droge oder Selbsthypnose vollbringen kann: Es ist, als ginge der Geist in sich selbst hinein, beginnend an der Oberfläche und immer tiefer eindringend, bis Höhe und Tiefe ihre Bedeutung verloren haben und jede Art von Messung aufhört. In diesem Zustand herrscht vollkommener Frieden – nicht Zufriedenheit als Ergebnis von Befriedigung, sondern ein Frieden, der Ordnung, Schönheit und Kraft hat. Er kann gänzlich zerstört werden, wie man eine Blume zerstören kann, und ist doch gerade wegen seiner Verletzlichkeit unzerstörbar. Diese Meditation kann man von niemandem lernen. Du mußt anfangen, ohne irgend etwas darüber zu wissen, und von Unwissenheit zu Unwissenheit voranschreiten.
Krishnamurti, Meditationen (översättning till tyskan Ulrich Hartmann)
________________________
Krishnamurti, Meditationen (översättning till tyskan Ulrich Hartmann)
________________________
onsdag, januari 06, 2016
my way is the highway
Yep. Som en liten vit bil av ljus per autostrada genom tankerymden
________________________
________________________
januaripromenad
Jag tar en promenad i januari. Det är kyligt i luften idag.
Jag tänker så här: Allt börjar någonstans och i begynnelsen är en stig
och det är du
och stigen slutar ingenstans
ty den är du
och du sluter dig
och inom dig
leder stigen både bort och hem
som i en sång
Jag går upp på höjden och vidare in bland träden, längs intrampade spår
och ser
att någon har hängt en regnkappa på en gren
där den vilar i väntan på
att den som äger den kommer tillbaka
Vidare så mot bebyggelsen
nedför en slänt
mor ringer
kort samtal följer
På torget sitter Petrusj, min vän
utan dragspel idag och han fryser
"Hej kompis!" Han är alltid trevlig och snäll
Vi delar på en kopp kaffe och byter några ord
Jag går åter hem, uppför slingriga backen
tar ett foto i motljus och ler
Det känns som höst vinter vår
i luften
________________________
Jag tänker så här: Allt börjar någonstans och i begynnelsen är en stig
och det är du
och stigen slutar ingenstans
ty den är du
och du sluter dig
och inom dig
leder stigen både bort och hem
som i en sång
Jag går upp på höjden och vidare in bland träden, längs intrampade spår
och ser
att någon har hängt en regnkappa på en gren
där den vilar i väntan på
att den som äger den kommer tillbaka
Vidare så mot bebyggelsen
nedför en slänt
mor ringer
kort samtal följer
På torget sitter Petrusj, min vän
utan dragspel idag och han fryser
"Hej kompis!" Han är alltid trevlig och snäll
Vi delar på en kopp kaffe och byter några ord
Jag går åter hem, uppför slingriga backen
tar ett foto i motljus och ler
Det känns som höst vinter vår
i luften
________________________
tisdag, januari 05, 2016
Företal om förtalet
tala aldrig illa om
de levande, ty de är levande
och är en gång döda
tala aldrig illa om
de döda, ty de är döda
och var en gång levande
________________________
de levande, ty de är levande
och är en gång döda
tala aldrig illa om
de döda, ty de är döda
och var en gång levande
________________________
tisdag, december 29, 2015
No sleep 'til Gothenborg
For David and the one
Brown winter coat
(so for all it's worth, consider this a draft)
It was late in December,
as I wandered the streets of a ghost town,
with a spirit, with blood and with light –
a halo, a short glimpse of Life
And as it could be, this way or another,
merely a dream, seemed to emerge,
or a world by its own
I was drunk when I met her,
she was sitting there listening,
and I —
considering myself being vivid and warm,
growing deep from within,
and finally speaking, with a voice of my own,
I experienced genuine words of joy
And my partner, my friend, the Poet the Artist,
he needed me just to get back,
to get back home
And I was not alone, we were two
angels, two wizards, two kings
and a third out of nothing appeared, as he joined us along,
and drifting, he sailed to the desert beyond
Our way was a thorn, enigmatic in form,
twisting and turning it all upside down
And I had wings, yes I had wings,
and my friends arms around me –
as we left town
Then later we landed, in a place
full of magical objects of melody, colour
in detail and sense
And as hours passed by,
we drifted away, and words were so silent,
so soft was the music
And Friendship was written in Fire
I finally left, walking back home,
moving in circles and crossing
my invisible footsteps away
I was missing the snow, but struck with the beauty
of a ghost town captured in moments of time,
in this dream we whisper the name we call life
As for the girl whose name I am missing, I have her hat on my pillow,
her scent and a promise –
to meet soon again ...?
I wonder, what makes the turn of events eventually sudden unfold,
and so on,
As the silent wind whispers, caresses my soul
I close my eyes and I know
There's no sleep 'til Gothenborg
26.12.2015, Malmö
________________________
Brown winter coat
(so for all it's worth, consider this a draft)
It was late in December,
as I wandered the streets of a ghost town,
with a spirit, with blood and with light –
a halo, a short glimpse of Life
And as it could be, this way or another,
merely a dream, seemed to emerge,
or a world by its own
I was drunk when I met her,
she was sitting there listening,
and I —
considering myself being vivid and warm,
growing deep from within,
and finally speaking, with a voice of my own,
I experienced genuine words of joy
And my partner, my friend, the Poet the Artist,
he needed me just to get back,
to get back home
And I was not alone, we were two
angels, two wizards, two kings
and a third out of nothing appeared, as he joined us along,
and drifting, he sailed to the desert beyond
Our way was a thorn, enigmatic in form,
twisting and turning it all upside down
And I had wings, yes I had wings,
and my friends arms around me –
as we left town
Then later we landed, in a place
full of magical objects of melody, colour
in detail and sense
And as hours passed by,
we drifted away, and words were so silent,
so soft was the music
And Friendship was written in Fire
I finally left, walking back home,
moving in circles and crossing
my invisible footsteps away
I was missing the snow, but struck with the beauty
of a ghost town captured in moments of time,
in this dream we whisper the name we call life
As for the girl whose name I am missing, I have her hat on my pillow,
her scent and a promise –
to meet soon again ...?
I wonder, what makes the turn of events eventually sudden unfold,
and so on,
As the silent wind whispers, caresses my soul
I close my eyes and I know
There's no sleep 'til Gothenborg
26.12.2015, Malmö
________________________
fredag, november 20, 2015
söndag, november 15, 2015
tisdag, november 10, 2015
måndag, november 02, 2015
... i den vackraste av världar
Jag drömde att jag sov och drömde den märkligaste av drömmar;
jag drömde att jag drömde en dröm bortom alla drömmar.
Jag drömde att jag vaknade upp
... i den vackraste av världar.
________________________
jag drömde att jag drömde en dröm bortom alla drömmar.
Jag drömde att jag vaknade upp
... i den vackraste av världar.
________________________
söndag, november 01, 2015
Samspelets symmetri
Hur vet man att ett stjärnfall har ägt rum?
förnimmelsen av något som möjligen har skett; i poetisk mening –
Hur vet man att en önskan slagit in?
en vag aning om ett ljus, en förhoppning – en utopisk dröm, en fantasi ...
________________________
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)





















