Balkongfrid

När jag bodde i Årsta i Stockholm mellan 2000 och 2007 tyckte jag mycket om att vara på min balkong. Jag hade en fotogenlampa, lite mattor, byggde ett bord av en lastpall och satt där och myste om kvällarna. Jag skrev då en dikt som hette Balkongfrid.

Nu har jag äntligen inrett min nya balkong i Högsbo här i Göteborg, och jag kom att tänka på den där gamla dikten. Den fanns kvar på hårddisken.


Balkongfrid

Högt över marken
svävande
likt en ballong

Sitter jag tryggt
mediterande
på en platta av gjuten betong

Min balkong är inte bara något konkret
nej, det är något mycket mer än så

En tillflyktsort
ett tabernakel
under himlens helgade blå

En idé
en hägring
något outgrundligt

En abstraktion i hundra procent betong
En tanke
– absolut en tanke –
och en känsla av den renaste frid

Här inmundigas det livsnödvändiga:
ljus, vatten,
solsken, frisk luft,
frukost
samt kvällste
och kärlek

Dessutom läses här
en och annan god bok
samt spelas här
ett och annat gott schackparti

däremellan tänker jag

Och i övrigt råder friden

 

Högsbo 2014

Årsta, 2007

Dikten har väl åldrats något, liksom jag. Men känslan är densamma.
________________________