Der Weg nach...

Gatan väntar. Kullerstensirrfärden. Tankegångarna. Fotstegen.
________________________

Schwarz

Fönstret lyser mörker. Det är svart ute. Tankeljuset absorberas.
________________________

Mittwoch Morgen

I drömmen går jag över ett mörkt förortstorg, möter tre svarta män, de ger mig hotfulla sidoblickar, jag börjar springa, vänder mig om, de springer efter, jag stannar, låter dem omringa mig ... med ett skrik kliver jag ut ur drömmen, stiger upp ur sömnen, ligger kvar med bultande hjärta ... ångesten, den jävla ångesten ...
________________________

Bibliothek und Arbeitszimmer

I ditt arbetsrum och bibliotek bågnar hyllorna av papper, damm och lärdom – böcker din passion.

Jag tar en på måfå ur högen: Oskar Lange, Ökonomische-theoretische Studien
________________________

Im Dunkeln

Genom fönstret: decembernattens mörker; släcker ljuset och lutar mitt huvud mot kudden så att det kommer att vila tätt intill ditt; lyssnar i rummets dunkel till hur du andas; dina andetag, din andhämtning – en närvaro.
________________________

Zu Fuß durch die Stadt

Utan riktning, utan mål – det planlösa strövandet som distraktion. Tankarna pareras skingras studsar mot kullerstenen likt fotstegen, fotstegen, fotstegen ...

En svart katt spärrar vägen och tvingar mig till en kringgående båge för att finna väg förbi. Mellan husen, aldrig förr, en återvändsgränd, ett av murgröna övervuxet hus.

Jag är här nu men vi kommer inte längre.

Nere vid floden är himlen grå, vattnet grått; ditt hår är vitt som snö.

I gräset en kråka eller en korp. Jag har aldrig lärt mig att se skillnad på svarta fåglar. Omen bryr jag mig inte om.

Gick vi hit en gång eller färdades vi med cykel? Vägen fram och hjärtat slår: fotsteg, fotsteg, fotsteg ...

Genom tunneln under vägen hörs en ambulans sirener: TA-TÜ, TA-TÜ, TA-TÜ. Det blåa ljuset, alltför tydligt, en signal. (Som om påminnelserna inte fanns där hur som helst.)

Bland träden skymtar Paula med de stora ögonen, den djupa blicken, det blekt orange ansiktet. Plakatet bjuder in till konstutställning.

*

Julmarknad i stadens kärna. Musik. Bjällerklang för dragspel och saxofon. Ur kylan in i värmen och ljuset: Christmas Coffee – äppelkanellikör med kaffe och grädde samt en liten bit choklad. Ett par minuters andrum, djupa andetag, låta intrycken sjunka in och så samla ihop sig.

*

Ut igen och hem tillbaka, klapprande klackar över kullersten: fotstegen, fotstegen, fotstegen ...

(Mitt hjärta slår djupt under mina fötter)

________________________

Wie ein Spielzeug werde ich aufgedreht

Varje morgon när jag stiger upp är det som om vreds jag upp av en osynlig hand, likt en mekanisk leksak rör jag sedan på mig automatiskt, och går och går och går och går tills sent på kvällen, då jag stupar i säng och faller isär.
________________________

Ab jetzt wird es keine Wunder mehr geben

Och ändå:
i natten fjärilens vingar slår:
milagro – milagro – milagro ...
________________________

Das Telefon klingelt

Jag svarar med din röst, med ditt namn.
Men det är inte du i andra änden.
________________________

Dienstag Morgen

Med den ena foten trevar jag i tomma intet, med den andra sjunker jag genom lager av kompakt materia. Jag famlar, ändå svävar jag.
________________________

.

________________________

Das Bild

Du och jag i trädet. Tryggheten vilar i dina armar, liksom jag som klamrar mig fast.

Jag ser hur du tar hand om mig.
________________________

Eine Kiste voller Erinnerungen

Om alla mina minnen
var som små filmer
kunde de för alltid
projiceras
i mitt inre
biomörker
– min privata biograf
________________________

In deinem Gesicht stille

Du är så fridfull
när du sover
________________________

Abends unterwegs

På bussen hem genom mörkret svischar förstadsfönster förbi med julbelysning och intetsägande interiörer, och det är då tröttheten infinner sig. I höjd med Muedener Straße somnar jag och vaknar – med ett ryck – först två hållplatser försent.
________________________

Atmen

Din andhämtning är tung men lugn
Ditt ansikte i vila
som om sov du djupt
som om drömde du
långt där borta
djupt där nere
________________________

Wo bist Du?

Jag är inte närvarande är inte här är någon annanstans än någon annanstans är inte här
________________________

Durch das Fenster

Genom fönstret mina ögon blickar utsikten och liten cyklist där nedanför med höstligt brandgul jacka dov nyans slingrar mellan Brueghelträd och vita hus kantade av frostigt grönt decembergräs.
________________________

Zwischen Klinikum Bremen-Mitteund Klinikum Bremen-Ost

Mina tankar knyter sig till en liten boll som ljudlöst rullar ner och utan att studsa landar där på golvet, där den kurar.
________________________

Montag Morgen

Varje morgon vaknar jag ur askan i elden. Ur en dröm in i en annan dröm. Ur verklighet (drömd) in i dröm (verklig). Och varje morgon tänker jag: det är inte sant. Vad är sant.

Genom fönstret, alldeles nyss, såg jag eller inte såg jag något som rörde sig, nere på gatan i gatlampans sken.
________________________